Detta är en gammal historia som jag skrev när jag precis köpt Dagge. Jag kunde inte speciellt mycket om hästar då, så att ni vet. Men lägger ut det ändå för att det kan vara lite kul att läsa 🙂

DragonEye även kallad Dagge är mitt senaste tillskott i
familjen Skydaughter. DragonEye fick sitt smeknamn eftersom han föddes på
morgonen när dagget låg som ett täcke över gräset.

Jag skulle tävla på Marley’s banor, vilket gav goda resultat.
Mitt svarta arabiska fullblod NightRebel var så snabb. När jag skulle lämna in
tiderna till Marley för att få en plats på resultatlistan säger han att han
precis fått föl, och undrade om jag ville titta på dom. Jag kunde ju självklart
inte tacka nej och han förde mig till stallet. Väl där inne visade han mig till
en spilta i mitten av stallet. Där inne låg ett svart sto. Vid stoet låg två
föl. Jag gick direkt fram till det svarta stoet som hade fått ett brunt föl med
mörkare ben. Jag frågade om jag fick klappa fölet men Marley sa nej. Han sa att
dom måste få lite tid först, men om jag kunde komma tillbaks om två dar fick
jag gärna klappa fölet. Han sa även att det var en hingst.

Tiden gick snabbt och äntligen var det dags att få klappa
Dagge, som fölet kallades. Jag var exalterad och skyndade mig snabbt dit.
Marley bara nickade och sa att jag fick gå in själv om jag ville. Jag gjorde
det, gick in genom stallets stora dörrar och vidare till spiltan. Väl där inne
hade Dagge växt. Jag gick rätt fram till honom. La försiktigt min hand på hans
rygg och klappade honom lätt. Hans päls var så mjuk. Jag satt säkert där inne i
spiltan i flera timmar, bara njöt av att få vara med Dagge. Efter ett år fick
jag besked att Dagge inte blivit köpt, och att Marley undrade om jag var
intresserad. Självklart var jag det, men hade jag råd? Jag hade ju pengarna
till det men jag ska ha råd med hö, stallplats och annat också. Så jag frågade
ägaren över stallet jag hyrde om jag kunde få köpa det. Han tvekade, och efter
en het diskussion var stallet mitt. Jag hade fortfarande råd med honom, men hö
måste också köpas in. Så jag beställde det. När jag räknade mina pengar som jag
hade kvar såg jag att jag precis hade råd med honom. Då stod det klart, Dagge
skulle bli min. Jag hade besökt honom många gånger under hans uppväxt så vid
detta laget ”kände” vi redan varann.

Till sist kom jag fram till Marley’s bondgård. Marley
log. Han berättade att Dagge varit orolig när jag inte varit där. Men när jag
kom var han trygg igen. Jag gav Marley pengarna. Han räknade dom, och tog bort
hälften. Han sa att vi redan kände varann såpass väl, så jag fick honom för
halva priset. I en annan spilta stod Dagge ensam. När han såg mig sken han upp,
lyfte på huvudet och frustade glatt. Vi var som gjorda för varann. Marley gav
mig ett träns och jag tackade, gick bort till Dagges mamma och klappade henne
på halsen. Hon hade skapat detta underbara liv. Sedan gick jag tillbaks till Dagge
och satte mig försiktigt upp på honom. Det var ju första gången. Men till skillnad
från mina andra hästar var han lugn. Det var som om jag suttit på honom tusen
gånger förut.

Idag är han under
levling. Längtar redan tills jag får rida honom på championaten! Denna
underbara häst är nu min. Bara min.